För visst är det väl onsdag? Jag blir helt veckovill. En hel natts sömn utan att Emilia vaknat, helt underbart och gör mig på bra humör. Har dessvärre vaknat "utifallatt" och lyssnat efter henne men ändå kunnat somna om. Vi kan ju fortsätta på ämnet sömn, jag somnar i regel varje kväll i soffan senast 21 så jag är nog rätt utvilad jag också. Inget kul sällskap men jag slår verkligen ihop, finns inget som kan hålla mig vaken. Hoppas lite ljusare kvällar så småningom råder bot på det!

Vi myser och tittar på Nalle Puh innan vi drar ut i kylan till dagis. Emilia är exalterad över att gå till dagis och det värmer skönt i hjärtat. Hade inte stått ut med mig själv om hon inte trivts och gråtit när jag lämnar henne. Hon är rätt anpassningsbar och har inte reflekterat över "nya" dagiset och nya fröknarna speciellt mycket. Det är också skönt!

Nu är det puss och kramkalas med pappan som ska åka iväg och jobba <3