Och jag är inte på mitt bästa humör. Antar att Emilias utspel smittar av sig. Hennes lilla värld är för tillfället upp-och-ner-vänd så jag klandrar henne inte. Men jag står emot tårar och tänker inte göra det lättare för mig genom att ge mig nu. Hon har ju trots allt sovit en hel natt utan så varför skulle middagsnapen vara ett undantag? Lite ironiskt dock att hon gråter inne i sin säng och mellan hulkandet och tårarna kommer ett "bäbä vita lamm" och sen är det tillbaka till gråten...

Anledningen till att vi tar bort nappen helt är att hon uppenbarligen inte klarar av att bara ha den när hon ska sova. Det gick bra ett tag men nu känner vi att det är allt eller inget, för att slippa tjafset helt och hållet och i längden blir det ju lätt som en plätt att slippa tänka på att ha napp med om hon sover borta.

Innan det vaknades här imorse hann jag en storstädning i ett äckligt kylskåp. Mat som behövde kastas och nu är alla hyllor kliniskt rena. Burkar med sylt och annat som inte används dagligen har stått och blivit gamla så det var på tiden med rensning. Vet att jag inte skulle tokstäda och fokusera så mycket på det, men i slutändan mår jag som bäst i ett rent fräscht hem och med en glad familj.

Vika lite ren tvätt är vad som återstår på dagens to-do-lista sen är det bara mys hela eftermiddagen!