Tack för att det är fredag igen känner jag spontant!

Precis hemkomna efter en tur till affären, kändes som en lagom tur. Vi fick lite frisk luft i alla fall så får vi ta igen de här hemmadagarna i helgen med utelek om nu Emilia är tillräckligt pigg.

Emilia och jag passar på att göra kvällsmysigt medan pappan tränar. Vi har tänt ljus, ätit frukt och nu är det lite lugn och ro tror jag så hon hinner varva ner innan nattning. Favoritleken härhemma är "nu tar jag dig" som Emilia kallar det. Hon älskar att bli jagad och skrattar så hon kiknar när man tar fast henne. Så nu kan vi som sagt behöva en lugn stund.

Imorse hörde jag nått som fick mig att smälta. Jag är mån om att berätta för Emilia hur fin hon är och hur mycket vi älskar henne och det känns som något fastnat, för när vi åt frukost tittade jag på henne medan hon åt och sen tittade hon på mig, la huvudet på sne och sa "Emilia finast i världen". Vill inget hellre än att hon ska känna sig omtyckt och veta om att hon är underbar så det var kul att höra att hon snappat upp just det.

På väg hem från affären. Hon kravlar sig ALLTID ur vagnen när vi kommit fram till hissen för där ska hon stå SJÄLV. Det är ord och inga visor om den saken!