Dom senaste dagarna har tagit all min energi. Emilia är inte sig själv, eller rättare sagt inte i den form hon brukar vara. Jag förstår att det är jobbigt att vara i hennes kropp också ibland, kliande tänder, man ramlar och slår sig här och där, man vill så mycket man varken får eller klarar av. Jag ska inte förvandla bloggen till nån klagomur men det är skönt att skriva av sig och jag tror alla mammor ibland känner mer eller mindre som jag. Jag känner i alla fall att jag inte räcker till, tålamodet tryter ibland och det är bara att bita sig i tungan och pussa lite extra på sin älskling, hon är ju trots allt det bästa som finns oavsett hur lite jag sover och hur uttröttad jag är på dagarna.

Vi spenderade dagen med Alice och Anneli. En sväng på stan innan vi åt lunch, sen promenerade vi hem till dom och lekte till kvällen. Christian kom och hämtade oss och det blev lite senare än tänkt så Emilia tyckte det var lite trist att åka bil och jag klandrar henne inte, hon var supertrött och somnade så fort vällingen tagit slut.

Damerna är för roliga, Alice skriker högt när Emilia kommer nära och Emilia bara skrattar. Idag fick Alice nog när Emilia ville kramas, lite vingligt är det när nån står och hänger i ens kläder och det blev mycket tårar:).