En dag som började med världens tröttaste mamma slutade himla bra. Imorse trodde jag allvarligt talat inte att jag skull orka med dagen. Men efter lite luft och en energisk Emilia blev det bättre. Så vi satte som sagt igång med att baka, och hann inte färdigt innan Sara och Iris stog utanför dörren:).

Och jag har aldrig sett någon så liten, hon var så fin lilla pluttan och jag hade glömt hur det var att "umgås" med en nyfödd. Dom är så lätta att ha att göra med av någon anledning. Iris vistelse här bestog mest av sömn men vad gjorde det, när man kunde titta på detta lilla underverk som låg och snusade gott i Emilias gamla babysitter. Vi fick sällskap av Sofia också som dök upp efter jobbet, så hon stannade och åt middag.

Nu ska jag göra som resten av familjen, gå och lägga mig!