Nu har det redan hunnit bli sommar, och jag som lovade att bli bättre på att uppdatera här. Har inte riktigt varit mig själv under våren så varken lust eller ork att dela med mig av det har funnits. Befinner mig på en bättre plats mentalt nu och njuter av min fina familj. 

 

Jag har en veckas semester kvar och känner att jag gjorde helt rätt i att ta en vecka längre än jag brukar. Fem veckor är minimum i fortsättningen. Vet inte om ni är som jag men det tar minst en vecka att komma till ro innan man kan koppla av riktigt och sen börjar ångesten nån vecka innan det är dags att återgå till vardagen så det här passar mig bra. För mig är semester att ta dagen som den kommer, det är precis vad vi gjort. Har svårt att ha sommaren uppbokad även om andra i familjen gärna har saker att se fram emot långt i förväg.

 

Vi var iväg till badet idag, Emilias favoritsyssla, tror hon var fisk i sitt förra liv. Christian badar gärna men jag åskådar helst, en riktig badkruka skulle man kunna kalla mig. Det tar på krafterna att vara ute och nu är vi trötta hela bunten. Emilia sover redan, hon somnar själv nu på 2-3 min efter pussar och kramar, stolt mamma! Hon blir ju fyra år snart så det var dags att skippa nattningsproceduren även om det ibland kan vara mysigt att se henne falla i sömn.