Igår efter dagishämtning mötte vi upp gammelmoster Lina och Gilbert. Nu var det väldigt länge sen vi träffades så Emilia var något skeptiskt till honom. Hon blev skraj när han skällde och ville gärna kravla sig upp hos mig om han kom för nära:).

Vi tog en promenad i promenaden och där var pinnarna en riktig höjdare. Hon upptäckte att det blev fina mönster på marken när man drog med dom. 

Det blåste som tusan och Emilia blåste nästan omkull flera gånger. Hon blev lite bekvämare med Gilbert med tiden och sen sprang hon gärna efter och skulle dela med sig av sina pinnar. Det gick inte vidare snabbt att ta sig fram med en hund som ville nosa på allt och en Emilia som ville pilla, titta, känna och plocka med allt även hon:)

Vi hade all tid i världen och två timmar senare var vi hemma. Något stelfrusna och supertrötta i benen båda två. En varm dusch och lite mat gjorde susen innan läggdags.