Blandade känslor idag. Vi har haft begravning och sagt farväl till lilla farfar som så hastigt försvann från oss för en månad sen. Han fick leva 93 lyckliga och friska år och 73 av dem tillsammans med fina farmor. Det jobbigaste var att se henne bryta ihop under akten och det skär i hjärtat att tänka på henne alldeles ensam nu. Men hon är stark och kämpar på ♥

 

Christian och jag firar 8 år tillsammans idag. Det känns lite overkligt att tiden går så fort, som vanligt, och har varit år med både motgång och medgång. Vi har kämpat oss genom det mesta och nu två barn senare känns vi starkare än nånsin. Finns inga tvivel om att jag vill leva med den människan för alltid. Jag hoppas vi får lika många fina år som farmor och farfar fick innan han gick ur tiden och lämnade plats för ett nytt liv. Symboliken i att Estelle föddes bara några dagar innan farfar gick bort får det hela att på nått sätt kännas lättare. Det är livets gång.