Nu pysslar vi klart med pepparkakshuset och det är bara lite motering kvar. Emilia fick välja pynt så nonstop och polkagrisar blev det. Och hon som inte ens äter godis ;) Det blir så fint.

 

Imorse var vi hos barnmorskan och tittade till lillasyster i magen. Allt var bra och jag längtar så obeskrivligt mycket tills vi är fyra ♥ Det känns lite overkligt fortfarande och jag tänker mycket på hur allt ska bli. Jag tvivlar inte på att bebisen kommer bli en precis lika självklar del av familjen som vi andra, men samtidigt är det svårt att föreställa sig att kärleken man känner till sitt barn kan dubblas eller delas, eller hur det nu funkar. Jag kan inte likna mina känslor för Emilia med nått annat och tänk att vi snart ska få dela det fantastiska med en liten till. Det känns märkligt men så himla spännande.