Senaste nattningarna här hemma har varit allt annat än smidiga, behöver inte gå in på detaljer mer än att vi inte sovit något vidare nån av oss på flera dagar. I onsdags natt/morgon kom jag i säng runt 2 och då hade Emilia precis somnat... Det är hårt ibland med småbarn och jag känner att jag är inne i en sån där klagoperiod igen och det gillar jag egentligen inte. Men vi är inte riktigt vana vid det här med vakna nätter och därför blir det en stor omställning när vi kommer in i såna faser.

Nu till något positivt istället. Igår kväll smet jag ut och tog en fika med Josefine, men när hon drog vidare mot Petters uppträdande gick jag hem. Jag frös som en tok och var groggy efter nattens 3 timmars sömn. Kontentan blev att jag somnade strax efter 21 och vaknade halv åtta imorse. Emilia sov fortfarande och vaknade efter 9, sånt gillar jag! Utvilade och pigga får vi se vad dagen bjuder på.