Jag känner mig faktiskt ovanligt utvilad, fick sova till 7 innan Emilia stog upp i sängen och bankade på sängkanten, "mamamama", "babababa" sa hon:). Och så fort hon såg att jag tittade på henne sträckte hon armarna mot mig, gullungen.

Igår var jag med jobbet på Sörby Herrgård, jättemysig kväll med grillat och goa människor. Sånt uppskattas verkligen som ett avbrott i vardagen. En himla massa bebisprat blev det dock ändå eftersom många ska ha barn nu, världens babyboom på Telia:).

När jag fått i mig frukosten ska jag nog ta tag i hemmet. Det känns mer lockande att gå ut i solen, men jag har blundat för dammet allt för länge nu så det är dags. Emilia gör mig påmind om det också när hån ålar omkring här. Så fort vi får hem fler flyttkartonger kan vi fortsätta packa också, det börjar bli lite stressigt.